novellen1

Ja det vart ju inte mycket jag skrev i förre inlägget så jag repetera det jag skrev igen så det blir någon sorts sammanhängning. Så, här kommer nu fortsättningen eller ska man kanske säga början på Officiell Kärlek. Enjoy:

Rob var full, igen. Var det tredje gången den här veckan?
Londons gator var mörka och öde när han framåt småtimmarna ragglade hem till den lilla lägenheten i närheten av Oxfordstreet.
Den var egentligen alldeles för dyr för honom men han delade den med två kompisar så det gick nästan ihop sig. Hans mamma tjatade på honom i stort sett dagligen om att han måste skaffa sig ett riktigt jobb. Sluta leva på gamla meriter.
 Harry Potter jobbet var nästan tre år gammalt nu och han hade verkligen trott att det skulle bli hans stora break, hans väg till de stora stjärnorna. Men allt hade runnit ut i sanden.
Visst blev han igenkänd ibland, fick skriva en och annan autograf till någon småtjej, men han hade inte gjort en enda audition på två år och det var länge sedan hans manager hörde av sig.
Lägenheten var tom, de andra var fortfarande kvar på festen. För hans del hade ölen blivit lite för många och tillslut hade han inte stått ut med att vara social längre.
 Han slängde sig raklång över sänger med kläderna på, lovade sig själv att om inte ett nytt jobb dök upp inom en vecka så skulle han ge upp skådespelardrömmarna och bli en vanlig dussinmänniska igen, sedan slocknade han.

Nästan en vecka senare satt han på ett café och läste platsannonserna i lokaltidningen.
 Telefonen hade varit lika tyst som vanligt och nu var det dags att kasta sig tillbaka i verkligheten. Kamma sig och växa upp.
Han suckade och drog handen genom det bångstyriga långa håret.
Mobilen började ilsket vibrera på bordet och han hajade till när han kände igen numret som sin managers.
Han tog ett djupt andetag och svarade.
När samtalet var över hade han så bråttom att han sånär glömde betala för kaffet.
Hemma i brevlådan låg mycket riktigt ett tjockt kuvert precis som Jeffrey lovat. Han slet upp det och tog fram manuskriptet.
Twilight, tydligen baserad på någon bok som var poppis i USA. Han satte sig tillrätta och började läsa. När han en stund senare var klar tog han upp telefonen och ringde upp sin manager.
 "Är du säker på att de har skickat manuset till rätt person?"
"Ja, varför?"
"Men herregud lyssna på det här: -Edward var så vacker att det gjorde ont att se på honom.- Visst kan det nog göra ont att se på mig ibland men jag tror inte det är av den anledningen."
 "Nonsens, du skulle passa perfekt. Jag har redan bokat biljetter, jag hämtar upp dig på LAX i morgon kväll. Eller har du något annat för dig?" 
Han sneglade på tidningen med platsannonser som han tagit med hem.
"Jag kommer."
"Gå nu och köp böckerna, du behöver veta vad det handlar om.
De la på och han blev sittande med telefonen i handen. Dörren öppnades och hans vänner kom in. "Vad är det med dig då Rob? Du ser ju helskum ut?" Rob reste sig och skyndade ut i hallen.
"Jeffrey ringde", sa han medan han snörde på sig skorna.
 "Jag sticker till Los Angeles i morgon, nån ny vampyrfilm tror jag, boken heter Twilight, säger det er något?"
"Menar du att du aldrig har hört talas om den? Rob, hur många öl har du druckit senaste tiden. Det är ju bara typ största succén sen Harry Potter! Hallå?! Vilken roll ska du prova för?
 "Edward hette han."
Han hörde inget annat än sina vänners hysteriska skrattande när han skyndade ner för trapporna och ut på gatan.

 Bokhandeln skulle precis stänga när han sprang in med andan i halsen. Den unga tjejen tittade igenkännande på honom.
"Det är du va? Som var med i Harry Potter?"
Han harklade sig och stirrade ner i golvet.
 "Hrm, ja jo det var jag."
 "Ja, jag tyckte väl det. Vet du..., sa hon och sänkte rösten lite. "Förlåt, men jag tyckte inte om dem. Filmerna alltså."
"Nähä."
Detta var inte en konversation han önskade sig just nu så han bytte snabbt ämne.
"Har du den där boken Twilight?"
 Tjejen tittade på honom som om han vore lite efterbliven, sendan sprack hon ut i ett stort leende. "Jamen det är väl klart jag har den!"
Hon försvann bakom en hylla och kom tillbaka med en svart, ganska tjock bok.
 "Bästa böckerna som någonsin skrivits!"
"Böckerna?"
"Ja det finns ju två till och en fjärde är påväg. Hon försvann igen och kom tillbaka med ytterligare två böcker i samma storlek som den första.
"Du måste läsa alla, annars är det ingen vits med det." 
"Visst visst", sa han och drog fram plånboken.
Han ville hem nu. Men tjejen verkade inte märka hans otålighet utan pladdrade på.
"Alltså, dom är ju så sjukt bra. Du kommer att fastna totalt, fast du är kille. Ja, det är ju lite av en tjejbok, men jag tror att många killar skulle gilla den om de bara gav den chansen. Fast ni skulle ju aldrig förstå Edward. Alltså han är sååå jävla snygg. Det är helt galet. Man liksom vet hur snygg han är fast han inte finns på bild. Man vet det här uppe liksom." Hon knackade med fingret mot tinningen.
"Vad kostar dom?" Han avbröt monologen och började hala fram några sedlar.
 Tjejen tittade upp och verkade äntligen förstå att han bara ville betala.
Hon tog böckerna, la dom i en påse och räckte den emot honom.
 "För dig är det gratis", sa hon och log.
"Kändisrabatt! Jag tyckte filmerna var dåliga. Men du var bra!" Hon skrattade och Rob kände att han blev generad.
"Tack", mumlade han, tog emot påsen och gick ut.

Innan han somnade den kvällen hade han hunnit läsa ut första boken.
Den var verkligen bra men han drömde mardrömmar om den hela natten och vaknade kallsvettig. Edward beskrevs i bogen som den mest perfekta varelsen som gått i ett par skor.
Så, spela Edward, spela perfekt.
Jo hejsan.
 Han gick in på toaletten och ställde sig framför spegeln. Håret stod som vanligt åt alla håll och kanter och skägget började sakta men säkert se likadant ut.
Han tände en cigg och suckade, vad hade han gett sig in i?
Men hellre det här en ett vanligt jobb tänkte han, tog den packade väskan och försvann ut genom dörren.