Rollen del 2

Väl framme på flygplatsen påmindes Rob om en annan anledning till varför han inte borde åka. Flygplan.
Han hatade flygplan.
Tack gode gud för att de sålde sprit!
Ett par whiskey senare och resan förflöt utan större missöden.
Flyplatsen i Los Angeles var som en gigantisk myrstack och det tog sin lilla rundliga innan han lyckades orientera sig ut på gatan.
 Men tillslut såg han sin manager i sin dyra mercedes vinka på honom från parkeringen.
"Är det här all packning du har?" frågade han och tittade misstroget på den lilla slitna sportbagen. "Tja, jag misstänker att jag inte blir så långvarig."
"Nej, det tror inte jag heller" svarade Jeffrey.
 Rob blev alldeles paff av svaret. Varför hade han då bett honom komma?
"I allafall inte om du ser ut sådär! Hoppa in nu. Första anhalten blir tydligen down town."

 Flera timmar  och både ny frisyr och nya kläder senare klev han in i det rum som Jeffrey hade tilldelat honom i dennes lyxvilla i Hollywood.
Han slängde sig utmattad på sängen, det var redan sent på natten i London och jetlagen gjorde sig nu brutalt påmind, han blundande men trots det så ville sömnen inte infinna sig.
Istället reste han sig och plockade fram det enda föremålet han haft med sig som inte fick plats i väskan.
Gitarren.
Han slog an stängarna och slöt ögonen ett ögonblick. Det här fick vilken hektiskt dag som helst att kännas bättre.
Hemma i London spelade han ofta på rökiga pubar när det var open mike night.
Publiken var liten och ofta alldeles för fulla för att vara intresserade.
Men han gillade det ändå, känslan av att stå på scenen och framföra sin musik.
 Undrar om han skulle våga sig på det här i USA?
 Det knackade på dörren, han rycktes ur sina funderingar och la ifrån sig gitarren.
"Kom in."
"Har du kommit i ordning än?" frågade Jeffrey när han klev in genom dörren.
Så hajade han till och visslade gillande.
"Vem är du och vad har du gjort med den sunkiga britt jag hämtade på LAX?"
"Vadå?"
"Allvarligt mannen, jag vet att jag inte hade tid att se vad de gjorde med dig men de har verkligen lyckats den här gången. Har du sett dig själv i spegeln? Du är het!."
"Ha! Kul." sa han ironiskt.
"Kolla själv så får du se" skrattade Jeffrey.
"Å, förresten står maten på bordet om du är hungrig, annars föreslår jag att du fördjupar dig i manuset. I morgon ska du träffa regissören för en audition."
Han försvann ut och stängde dörren.
Rob reste sig och gick in i badrummet. När han såg sig i spegeln fick han en chock.
Det var inte han som stirrade tillbaka på honom med stora ögon. Det var en ung välvårdad mycket attraktiv man med modern lite rufsig frisyr och ett rakat lent ansikte.
"Shit" mumlade han för sig själv medan han vred sig i olika vinklar för att se helheten.
 När de sa att personalen på skönhetssalongen var proffs så menade de det verkligen.  De här människorna kunde sin sak.
Kanske hade han en rimlig chans på rollen som Edward ändå.
Men inte utan att kunna manuset i allafall lite bättre, tänkte han och gick tillbaka till sovrummet, tog häftet och la sig på sängen igen.
Han läste hela kvällen och större delen av natten och när morgonen kom kände han att han hade en hyffsad uppfattning om hur han vill spela rollen som den tydligen superheta vampyren Edward Cullen.
Han kände sig redo.

Kommentarer
Postat av: Tove

Älskar det! :)

2010-01-13 @ 23:20:19
URL: http://vrickatpucko.blogg.se/
Postat av: maja

Gud jag ääälskar det!! <333

2010-01-14 @ 15:19:41
Postat av: sofia

den är helt otrolig :D

jag vill ha meeeeeeeeeer <3

2010-01-14 @ 16:22:31
URL: http://tussaninheaven.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0